HJÄRNANS VARNINGSSYSTEM

 
 

Om chefen ger upphov till hotsignaler kan inte medarbetarna leverera. De har bara en sak i fokus – och det är tigern som attackerar dem. De hamnar i stressläge och får tunnelseende.

Marie Ryd - vetenskapsjournalist,     
f.d. forskare vid Karolinska Institutet

 

Den senaste hjärnforskningen lär oss mer om hur vi människor reagerar. Inom Neuroledarskap applicerar man kunskap från neurovetenskap på ledarskapsområdet, vilket ger nya förklaringar till människors motstånd vid förändring...

 
David Rock (en auktoritet inom NeuroLedarskap) har publicerat flera artiklar inom området Neuroledarskap. En av dessa är "SCARF: a brain-based model for collaborating with and influencing others" som presenterar nya förklaringar för varför förändring så ofta väcker motstånd.

När vi upplever sociala hot reagerar hjärnan på samma sätt som när den upplever brist på basala saker som mat, vatten eller säkerhet. När hjärnan går in i hotläge får vi svårt att koncentrera oss på annat. Hjärnans analytiska och kreativa system släcks helt enkelt ner – en viktig insikt att bära med sig för någon som ska driva förändring!

SCARF-modellen är uppbyggd kring de fem domäner som neuroforskningen har visat kan aktivera samma belönings- och hotsystem som verkliga belöningar och fysiska hot:
  1. Status (engelska Status) handlar om relativ betydelse för andra
  2. Förutsägbarhet (engelska Certainty) handlar om att kunna förutse framtiden
  3. Autonomi (engelska Autonomy) ger en känsla av kontroll över skeenden
  4. Samhörighet (engelska Relatedness) ger en känsla av trygghet med andra – att de är vänner snarare än fiender
  5. Rättvisa (engelska Fairness) är en uppfattning om rättvisa utbyten människor emellan

Mer om David Rock, SCARF-modellen och ett längre utdrag av artikeln kan du läsa genom att klicka här.
Originalartikeln (på engelska) kan du få tillgång till i sin helhet genom att klicka här.
 
1. Status
Status handlar om relativ betydelse, ”hackordning” och hierarkier. Vi människor upplever status i relation till andra, vilket på många sätt påverkar våra mentala processer. Vår självupplevda status höjs när vi känner oss ”bättre än” en annan person, vilket aktiverar hjärnans belöningskretsar. En studie visade att ökad status hade samma effekt som ett oväntat ekonomiskt tillskott. Att vinna en simtävling, ett kortspel eller ett argument känns bra, sannolikt på grund av att vinsten hänger samman med en känsla av ökad status och den aktivering av belöningskretsarna som detta medför.
 
Att vara uppmärksam på känslan av hotad status
Samtidigt kan en känsla av försämrad status generera ett kraftigt hotsvar. Studier har visat att försämrad status genom att bli utesluten ur en aktivitet aktiverar samma områden i hjärnan som aktiveras vid fysisk smärta.
  • Det kan vara överraskande lätt att oavsiktligt hota någons känsla av status. Ett sådant hot kan uppstå till följd av en antydan om någons ineffektivitet, men även av råd eller instruktioner som upplevs som obefogade. För många människor kan frågan ”får jag ge dig lite feedback?” väcka samma känslor som att höra snabba steg bakom sig på natten.
  • I förändringsprojekt där individer eller grupper kan uppleva försämrad status – exempelvis genom att de förlorar sin plats i ledningsgruppen, får minskad betydelse, möjlighet till påverkan eller yrkesmässigt anseende – kan man förvänta sig mer motstånd.
  • Som förändringsledare bör man ta denna risk på allvar genom att agera på ett sätt som minskar känslan av statushot.

2. Förutsägbarhet
Hjärnan är en maskin som känner igen mönster och konstant försöker förutsäga vad som ska hända härnäst. Den vill hela tiden veta precis vad som sker eftersom visshet möjliggör förutsägbarhet. Utan förutsägbarhet tvingas hjärnan använda mycket mer resurser (inklusive den mer energiintensiva prefrontala cortex eller prefrontala barken) för att bearbeta varje ögonblick.  
 
Att vara uppmärksam på känslan av minskad förutsägbarhet
Minsta lilla osäkerhet genererar ett felsvar i orbitala cortex (engelska Orbitofrontal cortex - OFC), vilket tvingar uppmärksamheten från det ursprungliga fokuset mot det som upplevs som fel.
  • När vi upplever att någon inte berättar hela sanningen eller agerar inkonsekvent leder det till osäkerhet, som i sin tur kan aktivera ett sådant felsvar i orbitala cortex. Det är som den blinkande skrivarikonen när pappret har fastnat – tills dess att det är löst är det svårt att fokusera på annat.
  • Större ovisshet, som att inte veta vad som förväntas av en eller om ens jobb är hotat, kan utlösa en mycket kraftigare reaktion.
  • Förändringsledning handlar till stor del om att öka just känslan av visshet, i sammanhang där ovissheten är stor.

3. Autonomi/Självständighet
Autonomi handlar om självständighet och valmöjligheter – uppfattningen att man har kontroll över sin egen tillvaro. Att uppleva ökad autonomi är belönande. Många studier visar på ett starkt samband mellan upplevelsen av kontroll och välmående. Forskning har bland annat visat att graden av autonomi påverkar hur människor hanterar stress. Oundviklig eller okontrollerbar stress kan vara oerhört destruktiv, medan om man upplever samma stress som valbar blir den betydligt mindre destruktiv.

Att vara uppmärksam på känslan av minskad autonomi
Att arbeta i grupp innebär per automatik mindre autonomi. I välfungerande grupper kan detta potentiella hot motverkas av ökad status, förutsägbarhet och samhörighet, men eftersom hotet mot autonomin hela tiden finns strax under ytan är det en riskfaktor att vara uppmärksam på.
  • En inskränkning av ens autonomi, exempelvis när man upplever brist på kontroll eller känner sig detaljstyrd, kan utlösa ett kraftfullt hotsvar. 
  • Förändringar som meddelas uppifrån eller uttalandet ”Gör det här – nu” kan därför utlösa kraftfulla hotsvar.
  • Människor kan lämnar framgångsrika karriärer för betydligt lägre betalda jobb, för att de värderar just ökad autonomi/självständighet.

4. Samhörighet
Samhörighet handlar om att avgöra huruvida andra tillhör den sociala gruppen, eller ej. Om någon är vän eller fiende. Samhörighet är en drivkraft bakom beteenden i många typer av grupper – såväl idrottslag som organisationer med silo-mentalitet. Det är naturligt för människan att bilda ”stammar” där de upplever en känsla av tillhörighet. Behovet av att inkludera och exkludera från gruppen är sannolikt en naturlig följd av att vi i miljontals år levde i små samhällen, där främlingar förknippades med problem och därför borde undvikas.

Att avgöra huruvida någon är vän eller fiende går fort och påverkar hjärnans funktion. Exempelvis bearbetar vi information från människor som vi uppfattar vara ”som oss” med samma kretsar som används för våra egna tankar, medan vi använder andra kretsar för någon som uppfattas som en fiende. När någon uppfattas som en konkurrent minskar också vår förmåga att känna empati betydligt.
 
Att vara uppmärksam på känslan av hotad samhörighet
Neurologiforskaren John Cacioppo talar om behovet av trygg mänskliga kontakt som en primär drivkraft, likt behovet av mat. Positiva sociala förbindelser är ett primärt behov, samtidigt är känslan av hot en del av vår automatiska reaktion på nya sociala kontakter.
  • Vid frånvaro av sådana trygga sociala samspel väcks ett hotsvar i kroppen – känslan av ensamhet.
  • Även mötet med en okänd har en tendens att väcka ett automatiskt hotsvar.
  • När någon gör något opålitligt är den vanligaste reaktionen att dra sig tillbaka.
  • Ökad globalisering belyser vikten av att hantera hoten från bristande samhörighet. Samarbete mellan människor från olika kulturer, som sannolikt inte kommer att mötas personligen, kan vara särskilt utmanande. Det automatiska motståndssvaret består eftersom man inte spenderar tid tillsammans. 
 

Vid frånvaron av trygga, sociala samspel väcks ett hotsvar i kroppen...

 
5. Rättvisa
Studier visar att rättvisa utbyten medför en inneboende känsla av belöning, oberoende av andra faktorer. Orättvisa utbyten genererar i sin tur ett kraftfullt hotsvar. Detta kan medföra aktivering av den insulära loben, den del av hjärnan som är delaktig i starka känsloyttringar – exempelvis avsky. Människor kan drivas så långt som att offra sina liv för att rätta till upplevda orättvisor.

Att vara uppmärksam på känslan av orättvisa
Människor som uppfattar andra som orättvisa känner ingen empati för deras smärta. I vissa fall kan bestraffning av orättvisa personer rentav generera en känsla av belöning.
  • En känsla av orättvisa kan lätt utlösa ett hotsvar. Följande påståenden är exempel på hur anställda kan tänkas reagera på att rättvisan hotas:
    • ”Han har andra regler för Mike och Sally, än för oss andra”.
    • ”Ledningen säger att vi måste göra nedskärningar, men vår säljavdelning bär upp de andra avdelningarna och de behöver inte göra sig av med personal”.
    • ”Det pratas mycket om ”värderingar” men på toppen lever de inte som de lär”.
  • Bristen på tydliga grundläggande regler, förväntningar och målsättningar kan alla leda till situationer som upplevs som orättvisa
  • Löneskillnader i stora organisationer är en utmanande fråga. Många anställda är djupt missnöjda med att se andra arbeta ungefär lika mycket och samtidigt tjäna hundra gånger mer.
 
Prenumerera på vårt
nyhetsbrev